Föräldrafällan
Det börjar så bra med att man vet vad som är av vikt
men med åren ser man allt med lite större tillförsikt
Man omvärderar saker som tidigare varit så klara
tummar på rutiner och regler som förr varit odiskutabla
Sen vet man varken ut eller in och får äta upp sina beslut
“Varför säger du så där, du sa ju så här förut !!!”
Som livlina får man råd av den äldre generationen
till svar får man “ååå du hör hemma på instutionen”
Man är så töntstämplad och ute som man någonsin kan va
till hushållsnära tjänster så duger man dock ganska bra
Spiken i kistan kommer när man inser fakta till slut
mina pensionerade stenålderstankar är faktiskt på väg ut
Ett bungijump krävs för att hos ungdomen vinna gehör
man får vackert i baksätet sitta och låta barnen va chaufför
Att sen våga följa längs den nya och okända vägen
och förlita sig på deras GPS, känns inte bekvämt i alla lägen
När vi till slut har accepterat hör vi ljudet då fällan slår igen
vi är fast i det förgågna, flera ljusår efter dem
Då är man redo, det dags att som förälder släppa sitt tag
man får lära sig att inse att vara vuxen är att våga vara svag
För de unga besitter en vishet som vi vuxna bör lära oss av
den finns inte dokumenterad, den levs och skrivs av dem idag.
