Ådringar
Min hand söker sig till bordet, mina fingrar stryker varsamt trädets liv,
en välbekant känsla vid mitt köksfönster.
Köksklockan tickar trofast
I tanken ser jag om min häst, känner värmen från min hårt arbetande vän,
minns kaffedoften som väntade i kojan.
Köksklockan tickar trofast
Fingret löper över ådringen på det välbekanta köksbordet, tacksamheten fyller mig,
livet har velat mig väl, min kära lilla Märtha har delat min väg.
Köksklockan tickar trofast
Många gånger har vi slitit ont under långa kalla vintermånader,
men vi har burit varandra i kraft av kärleken, Märtha och jag
Köksklockan tickar trofast
Bordets yta känns så sidenmjuk, som virket jag minns från timmerskogen,
jag känner doften från hemmanet, från Edet, från vårat liv.
Köksklockan tickar trofast
Pendel slår, ding-dong, dion-dong, ding-dong
Nu kommer snart flickorna från hemtjänsten,
nu blir dett gott med eftermiddagskaffe !
