Bo "Bosse" Bergman
En trapper har gått ur tiden, du har börjat din slutliga resa
över fjället bort mot berget till midnattssolens land
I din ryggsäck vill vi sända fina minnen och vår kärlek
tacksamhet för allt du gav och fina vänskapsband
Vi har suttit vid din lägereld och lyssnat många kvällar
på visor och historier från händelser ur ditt liv
Ackompanjerade av dofter från tallskog och från myrar
skogsarbetar minnen med solnedgångs motiv
Med Nanok i täten har du gjort vintern till en saga
förde spannet genom skogen med stark och varsam hand
Med frostbitna kinder så spända av förväntan
under renfällens värme stärkte vi naturens band
Du visste att njuta av dagen och du valde din egen stig
en poet med en egen väg att gå
Vi minns dig på rygg bland vinrankorna i solen
studerade molnen, vad tänkte du då på?
För oss är du en legend, av dig har vi mycket att lära
en sann trapper med en strålande själ
För orättvisor i världen, för fattiga och för de svaga
ömmade ditt hjärta, du ville alla väl
Dina tankar och handlingar har gjort dig så fantastisk
du var en man som stod vid sitt ord
Anspråkslös och rättvis, ej långt till skratt och glädje
din gnistrande själ, den fattas nu vår jord
Du köldens man, du kära trapper och allas vår legend
vår herre väntar nu vid himmelens port
I all sorg och saknad så är det dock vår tröst
att Du är en legend, och en legend går aldrig bort